Historik om bygden
Vid Segebro, nära Arlövsgården, finns en
boplats från äldre stenåldern, som man daterar till yoldatid (8.000-7.000 år
f.Kr.). Det är bland de äldsta fynden av bosättning i Sverige.
Burlövs kommun har kommit att omfatta endast en socken, Burlövs socken, som
sedan lång tid tillbaka bestod av de fem byarna Arlöv, Burlöv, Sunnanå,
Tågarp och Åkarp. Av dessa har Arlöv och Åkarp utvecklats till tätorter,
medan Tågarps by helt utplånats av det expanderande Arlöv. Kvar idag finns
Burlövs by, Sunnanå och Sege stationssamhälle som växt upp på platsen för
Arlövs gamla by.
BYARNA
Burlövs kyrkby är den by som bäst bevarat sin karaktär av
bysamhälle. Här ligger Burlövs gamla kyrka som troligen härstammar från
1100-talet, själva bysamhället är ännu äldre. Nuvarande Kronetorp har
tillhört Burlövs by och kallades för Storegården, då den var dubbelt så stor
som byns övriga hemman, Kronetorp bröts ur byn genom enskifte 1791-92.
Huvudbyggnaden är från 1793. På ägorna byggdes 1841 en mölla av holländsk
typ, Kronetorps mölla, som idag fungerar som kulturhus. Burlövs kyrkby var
socknens egentliga huvudort ända in på 1870-talet, då Arlövs samhälle
började överta denna funktion,
Arlövs by skiftades 1803 och 1815 och blev den by som genomgick den största
förändringen. Byplatsen låg nära det som nu är Sege stationssamhälle. Gård
nr 3 Segedal från 1815 är den enda resten av Arlövs by. Den övriga
bebyggelsen kring Sege härstammar från tiden efter stationens anläggande
1893.
ARLÖV, samhällets framväxt
Under 1870-talet sjönk spannmålspriserna och bidrog till
en produktionsomläggning och betsockerindustions snabba expansion. År 1869
anlades sockerbruket i Arlöv på mark tillhörig Arlövsgården. Då fanns här
bara en liten samling hus vid Lundavägen och Lommavägen, de s.k. Arlövshusen.
De kom att utgöra kärnan i det industrisamhälle som växte fram. När
sockerbruket anlades var södra stambanan redan framdragen, men först 1871
fick Arlöv järnvägsstation. I och med sockerbrukets etablering växte det
samhälle vi idag kallar Arlöv fram. Arbetskraften rekryterades bland
jordlösa jordbruksarbetare, s.k. husmän, och från närbelägna orter.
Inflyttningen bestod av tjänstemän och hantverkare.
År 1809 blev Arlöv municipalsamhälle. Nya skolan, den minsta byggnaden inom
nuvarande Vårboskolan, uppfördes 1891. Arlövs kyrka invigdes 1900.
Befolkningen hade år 1898 växt till 2.000 personer. Sockerbruket
återuppbyggdes och moderniserades efter en förödande brand 1896. Vid
sekelskiftet tillkom ytterligare två betydelsefulla fabriker, Waggonfabriken
och Sriv och Ritboks AB. AB Herman Gotthardt började tillverkning i Arlöv
1910.
Samhället fortsatte att expandera och expansionen kulminerade under
1960-talet då Arlövs befolkning mer än fördubblades. Då tillkom
höghusområdena Svenshög och humlemaden. Idag har Arlöv drygt 8.000 invånare.
År 1971 tillkom Burlöv Center, som är ett av Sveriges största affärscentra.
ÅKARP, samhällets framväxt
Åkarp är en ung tätortbildning som har sitt ursprung i en
gammal bondby. Själva byplatsen, där tolv gårdar var samlade före enskiftet
1813-1815, låg där Byvägen möter Alnarpsvägen. Den jordlösa
jordbruksbefolkningen bosatte sig längs bl.a. Lundavägen. Lundavägen är en
gammal landsväg, som blev något ändrad i sin sträckning 1855 då den belades
med makadam och allén planterades. År 1856 fick Åkarp järnvägsstation. Vid
stationen, växte mindre industrier och handelsrörelser upp. Vid 1800-talets
slut fanns här bl.a. tegelbruk, pianofabrik och takstolsfabrik. År 1868
grundades Hvilans folkhögskola.
Åkarp ansågs vara en lantlig idyll och det var vanligt att sommargäster
hyrde in sig i bondgårdarna redan från 1880-talet. Efter 1900 tog
villabebyggelsen fart. Det var bl.a. grosshandlare och disponenter från
Malmö som här lät bygga sig pampiga villor. I gamla Åkarp finns mycket av
villabebyggelsen från sekelskiftet och fram till 1930-talet bevarad. Under
60- 70- och 80-talet har omfattande villa- och småhusbebyggelse tillkommit i
Åkarp. Detta har förstärkt Åkarps karaktär av förortssamhälle till Lund och
Malmö. Idag har Åkarp drygt 5.500 invånare.
BURLÖVS KOMMUN - Nutid
Burlövs kommun ca 19km2 stort. Till ytan Sveriges näst
minsta kommun. Här bor drygt 15 295 invånare. Burlövs kommun har aktivt
arbetat för att etablera företag i kommunen. Från 60-talet och framåt har
industribyar byggts för mindre och medelstora företag.
Näringslivsstrukturen har genomgått stora förändringar under senare tid. I
Burlöv finns f.n. omkring 600 företag. Handelssektorn har expanderat
kraftigt. Här finns köpcentrat Burlöv Center med bl.a. Coop. I kommunen
finns dessutom ICA-partihandel Syd samt ett stort antal mindre och
medelstora handelsföretag.
Industrisektorn har genomgått stora förändringar SAAB-fabriken flyttade till
Malmö 1990. Sockerbolaget flyttade sitt huvudkontor till Arlöv 1993. De
största industriföretagen idag är Sockerbolaget AB, Nordsjö Nobel AB och
Akzo Nobel Industrial Coating AB.
De goda kommunikationerna och närheten till Malmö och Lund medför att Burlöv
har såväl stor in- som utpendling. Stora Bernstorps industrisamhälle håller
på att exploateras. På den gamla SAAB-tomten och Herman Gotthardtområdet i
centrala Arlöv planeras bostadsbebyggelse.
(Källa : Burlövs kommun)